SHIBORI
- Studio Bohus
- 4 nov. 2023
- 3 min läsning
Shibori är ett Japanskt ord som springer ur verbet shiboru som har betydelsen vrid, kläm & tryck. Shibori omfattar traditionell Japansk textilfärgning genom reservagesteknik vilket innebär att blockera färg och att på så vis skapa vackra och unika mönster på ett tyg. Tekniken går ut på att förbereda tyget på olika sätt inför färgning för att förhindra att färgen tränger in i vissa områden, så ursprungsfärgen består eller reserveras. Metoder som används kan exempelvis vara att knyta, vira, vika, pressa mellan block eller att använda stygn för att skapa en specifik design.
Shibori är välkänt världen över för sin skönhet och variation av mönster. Det är en konstform som många gånger kräver skicklighet och tålamod och som har en lång historia inom den Japanska kulturen. Shibori-tyger används ofta till kläder, inredning och olika konstnärliga projekt och de vanligaste material som används är siden, hampa, linne, bambu och bomull.
Nedan följer en kort och ungefärlig beskrivning av några få tekniker som används inom shibori - Troligtvis i ett vänsterländsk förenklat uttryck, då benämningar & tekniker är många och vilka i sin tur kan brytas ned. Med detta i åtanke är det ett försök i all ödmjukhet:
Kanoko Shibori: Är kanske den vanligaste tekniken som används. Här innebär det att man binder/virar flera sektioner av tyget med tråd. Traditionellt kan ses att tekniken göres i små nyp enligt önskat mönster. Exempelvis kan tyget nypas tag i med fingertopparna och snöras runt efter önskad storlek. Alternativt är att använda sig av en pinne att lägga tyget över om mindre mönster önskas och på så vis snara om med tråd runt toppen för att sedan lyfta upp tyget och dra åt/ögla runt några varv. När sedan tyget färgas skapas fina cirkulära mönster där trådarna har förhindrat färgen från att tränga in.
Miura Shibori: Med denna teknik som även går under namnet loopad bindning använder man sig av en böjd nål med vilken man fångar upp toppen på en vald sektion tyg som därefter viras runt två gånger, innan man fortsätter till nästa. Tätt intill varandra i ett repetitivt mönster skapas små virade toppar. Man använder alltså inga knutar i arbetet utan trådspänningen i sig räcker för att det skall hålla sig på plats under färgning, vilket också gör det till en väl använd teknik då det blir lättare att vira upp.
Kumo Shibori: När man bundit ihop tyget kan det liknas vid en spindel och efter färgning skapas mönster liknande spindelnät. Man kan göra mindre eller större spindlar. Man veckar och binder fram sina reserverade stycken genom att ta tag i en topp och vira ihop tyget med tråd enligt önskad spindelbenslängd.
Itajime Shibori: Denna teknik kallas ibland även för smörgås. Här viker man tyget i olika vinklar beroende på önskat resultat och därefter pressas tyget ihop mellan två träblock eller träplattor som antingen binds ihop med tråd eller tvingar innan det sedan färgas. Blocken fungerar som en barriär genom sitt tryck och skapar således geometriska mönster, då färgen främst når kanterna. Förutom de vackra traditionella mönstren är sedan storlek & form på blocken en smaksak.
Nui Shibori: Här syr man med tråd på tyget för att skapa effekt. Med fördel kan användas en kalkpenna och rita upp önskat mönster innan. Tråden i sig fungerar som ett motstånd när den sedan dras ordentligt åt och tyget pressas ihop. Beroende på hur stygnen planeras skapas ett mönster utefter det. Bra att tänka på är att knyta ändarna på tråden ordentligt. Gör gärna dubbla knutar så det håller när man drar ihop tyget inför färgning. Ett tips är att testdra för att se att det håller så tråden ej går igenom tyget.
Arashi Shibori: Betydelsen av det Japanska ordet arashi 嵐 är storm och med denna teknik skapar man en regnstorm genom att tyget lindas/viras runt något i cylinderformat, vilket traditionellt är en bambupinne. Självklart användes det som finns till hands t.ex. ett skaft av trä, platsrör eller exempelvis en bit trädgårdsslang. När man lindat färdigt tyget surras det sedan fast med tråd längs hela pinnen och tryckes därefter ihop mot ena änden av cylindern, innan färgning. Resultatet blir ett diagonalrandigt mönster likt ett stormigt regn. Bra att komma ihåg är att den storlek på tyg och cylinder skall få plats i den färgbehållare man använder.
Ne-Maki: Här är en metod där man virar in små objekt i tyget (exempelvis träkulor) vilka då skapar mönster beroende på vad som lindas in.
Comentários